Bella

Jag har inte sovit en sekund inatt, imorse klockan tio började rättegången. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Det var 50% chans att jag aldrig skulle få se min lillasyster mer. Mitt emot mig satt Ellas pappa, han som kanske skulle ta henne ifrån mig. Men, jag kämpade in i sista sekund. Svetten rann, tårarna var nära och jag pratade oavbrutet. Han hade inte en chans. I salen fanns också min pappa, min moster, min pojkvän och min andra syster. Och dom pratade också mycket bra! På Ellas pappas sida fanns ingen, det var bara han. Med sina få ord han hade att säga. Jag vann! Eller sättare sagt, vi vann! Utan mina nära & käras hjälp hade det inte gått lika bra. Nu är guldvärda. Nu är en sak gjort, nu ska det planeras för begravnigen som är på fredag. Den ska bli fin, alldeles speciell så som hon ville ha den. När det är över är det dags att kika efter lägenhet till mig och Ella. Men vi tar en sak i taget. Nu vet vi iallafall att vi får vara tillsammans. Tack & lov.
Här är hon sötnosen, fast bara 2 dagar gammal!